I slutet av mars höll Seko sjöfolk en Fartygsmiljöutbildning i Göteborg där 16 skyddsombud från olika rederier deltog.
– Det är roligt att vara igång igen!
Kursledaren Pelle Andersson ser glad ut. Han är ombudsman och arbetsmiljöansvarig i Seko sjöfolk, och detta är den första utbildningen han håller fysiskt i fackets lokaler sedan hösten 2019.
– Under pandemin höll vi ett par digitala kurser. Det gick också bra men det är mycket roligare att ha deltagarna på plats såhär. Det blir mer personligt och deltagarna ställer fler frågor, säger han.
Skyddsombuden som deltar i kursen kommer från bland annat Stena Line, Rederi Eckerö, Destination Gotland, Tallink Silja och Ressel Rederi.
Alexis Cubillos arbetar som kocksteward på M/S Gotland och har varit skyddsombud ett tag.
– Jag är här för att fräscha upp kunskaperna, säger han. Kursen är givande och det är bra att få veta mer om lagar och annat som påverkar vårt uppdrag.
Jasmine Lydahl är kallskänka och anställd i samma rederi. Hon blev nyligen skyddsombud på M/S Gotland.
– Jag hade funderat på det ganska länge. Det händer inte så mycket hos oss och jag ville engagera mig, säger hon.
Hon tycker att flera områden är viktiga men nämner särskilt organisatorisk och social arbetsmiljö.
– Det är sådant som är svårt att ta på, som utmattning och om folk mår dåligt av jobbet. Ingen vågar prata om det och det är svårt att få på papper, men det är väldigt viktiga frågor, säger hon.
Hon är glad att få gå utbildningen och hoppas få med sig kunskap om vilka verktyg man kan använda för att se till att fartyget är en bra arbetsplats.
Lolita Larsson arbetar numera på M/S Drotten som går mellan Nynäshamn och Rostock för Hansa Destinations. Innan dess seglade hon 22 år i Gotlandstrafiken.
– Jag trivs bra. Det är ganska stor skillnad jämfört med Gotlandstrafiken; längre restid och inte samma stress. Vi är ett bra gäng ombord och alla hjälps åt med att riva ut lakan ur hytterna och sådant när vi kommer till kaj, säger hon.
De är tre personer i restaurang och butik, en i baren, tre inom städ och två i informationen.
– Rederiet drog nyligen ner på två tjänster. Men de tar in fler på helgerna, och i sommar kommer det behövas fler när vi också ska in i Gotlandstrafiken.
Lolita Larsson har varit skyddsombud länge och gått kurser tidigare.
– Jag har gått andra fackliga kurser också. Jag säger till alla jag träffar att de ska gå kurser, det är nyttigt att få kunskap och få veta saker man inte hade en aning om, säger hon.
”Jag säger till alla jag träffar att de ska gå kurser”
Rederi Eckerö har hela sex skyddsombud med på kursen. En av dem är Andreas Gäddnäs som arbetar i informationen ombord på M/S Eckerö.
– Det är lite speciellt hos oss eftersom vi är så många som jobbade på Birka tidigare, förklarar han.
När Birka Cruises lades ner fick många anställda sluta. Många skyddsombud försvann och man behövde skapa en helt ny skyddsorganisation.
– Vi är många som är helt nya som skyddsombud, och vi har inte haft möjlighet att gå kurs förrän nu, säger Andreas Gäddnäs.
Hans avlösare på andra vakten, Rickard Wallin, är också med på kursen. Han berättar att av tolv skyddsombud ombord på M/S Eckerö är åtta nya.
Finns det mycket att ta tag i ombord?
– Nej, det mesta fungerar väldigt friktionsfritt. Kanske hade det varit annorlunda om vi hade gått med frakt, men passagerarna skulle ju märka om vi inte mår bra, säger Rickard Wallin.
Kursledaren Pelle Andersson pratar om samverkan med rederiet, om skyddskommittéer och om lagar och paragrafer som reglerar skyddsombudens arbete.
– Samverkan är A och O. Men om den brakar samman har ni som skyddsombud några saker att ta till, säger han.
En av dessa är det som brukar kallas en 6:6a-anmälan, en begäran om att arbetsgivaren ska vidta arbetsmiljöåtgärder. Om det inte hjälper har skyddsombud rätt att lägga skyddsstopp på den del av verksamheten som inte fungerar.
– Det kan till exempel vara ett livsfarligt förtöjningsspel eller en skärmaskin i köket som saknar skydd, säger han.
”Samverkan är A och O. om den brakar samman har ni som skyddsombud några saker att ta till”
Ibland kan ett skyddsstopp behöva hävas tillfälligt. Förtöjningsspelet kanske måste användas en gång till för att få båten till kaj. Då ska skyddskommittén träffas och diskutera igenom det hela, och en riskanalys ska göras.
Charlie Johansson, matros och skyddsombud på M/S Visborg, bryter in.
– Hur gör man i praktiken? undrar han. Om man ska förtöja om några timmar och inte hinner samla skyddskommittén för att några ligger och sover?
Pelle Andersson håller med. Verklighet och teori går inte alltid ihop. Då får man lösa situationen så bra det går.
Charlie Johansson är anställd i Wallenius Marine och arbetar på M/S Visborg som fram till årsskiftet går i charter för DFDS i Engelska kanalen. Han har nyligen blivit utsedd till skyddsombud ombord och tycker att uppdraget är viktigt.
– Jag vill föra arbetarnas talan och hålla koll på våra rättigheter. Idag är det generellt mycket ”ja chefen” och man är så tacksam att man har ett arbete. Självklart ska man vara tacksam, men man ska inte sätta sig i en offerposition. Här känner jag att jag vill göra skillnad om jag kan. Jag vill få folk att stå upp för sig, säger han.
Att arbetstagare har koll och vågar stå upp för sina rättigheter tror Charlie Johansson bidrar till en bra arbetskultur.
– Ett öppet snack mellan arbetare och chefer ger en sund arbetssituation, jobbet blir roligare och man producerar bättre, säger han.
Efter kursen hoppas Charlie Johansson ha med sig verktyg som behövs för att kunna göra ett bra jobb.
– När cheferna frågar mig Varför, Charlie, ska vi göra som du säger? så vill jag ha svar på det och kunna hänvisa till lagtext. Jag kanske har en kass känsla i kroppen men jag vill ha lagar att peka på också, säger han.
Han vill också veta mer om vad uppdraget som skyddsombud innebär.
– Jag vill se vilka muskler som finns att använda. Nu vet jag att jag har hela artilleriet med mig, och vet vad jag kan använda om det skulle behövas. Sedan ska det förstås inte användas i onödan. Finns det bara en ömsesidig respekt mellan arbetsgivare och arbetare så hamnar man förhoppningsvis inte där, säger han.
”Ett öppet snack mellan arbetare och chefer ger en sund arbetssituation”
