Först efter tre positiva friskintyg fick Eva Westerholm komma tillbaka till jobbet på Viking Line. I över ett halvår kämpade hon för att få rätt mot sin arbetsgivare. Och i våras var hon tillbaka i arbete på Cinderella.
– Det är väldigt många som tycker att jag varit stark som kommit tillbaka. Och visst har det varit jobbigt. Men jag har inte bara kämpat för egen del utan även för andra som inte orkat, säger hon.
Det är hennes starka känsla för rättvisa och fair play som gjort att hon orkat kämpa vidare, menar hon. Det och stödet från barnen och Seko sjöfolk.
Vi sitter i Evas kök i Västerås. Hon bjuder på kaffe och vetebröd. På bordet ligger även läkarintygen insorterade i olika mappar. Tre stycken säger att Eva Westerholm är lämplig för arbete till sjöss. Ett intyg – från Viking Lines företagshälsovård – säger att hon inte är lämplig, en felbedömning som både Eva och de övriga läkarna motsäger.
– Jag tvivlade aldrig på att jag skulle få ett friskintyg, det finns inget som en läkare skulle kunna neka mig för, säger Eva. Viking Lines företagsläkare kunde heller aldrig ge en motivering till varför hon inte tyckte jag var lämplig. Hon verkar bara gått på papper från företaget i sin bedömning.
Det handlar om särbehandling, och i förlängningen om mobbing, menar hon. Cheferna på Cinderella såg förmodligen en möjlighet att på ett enkelt sätt göra sig kvitt en anställd, menar hon.
”jag har skött mitt jobb. Däremot törs jag säga vad jag tycker och tänker”
– Om jag hade misskött mig så hade jag åtminstone haft en förklaring till deras beteende, men jag har inte gjort något fel, jag har skött mitt jobb. Däremot törs jag säga vad jag tycker och tänker.
Eva började arbeta på Viking Line 2003. Hon arbetade på däck 1 på Viking Cinderella med att förbereda sallad samt frukt och grönt till buffén. Det kändes lockande med arbete till sjöss och Eva hade tidigare arbetat i kommunala skolkök.
Och hon trivdes jättebra ombord – med kollegorna, cheferna och gästerna.
– Jag gillar att arbeta, det var kul att kunna förbereda fina sallader och fruktfat till gästerna, men det är den sociala biten som är bäst ombord, man har med folk att göra.
2011 organiserades arbetet om. Jämfört med början på 00-talet var det andra tider i kryssningsbranschen. Den ekonomiska krisen några år tidigare förde med sig att tempot skruvades upp några snäpp till, och Eva och hennes kollegor var tvungna att hugga i extra för att hinna med alla arbetsuppgifter.
Men Eva var den enda som rapporterade de extra timmarna som övertid.
Hon blev snart konfronterad av sin närmaste chef som ifrågasatte hennes arbete.
– Det kändes fruktansvärt, att bli behandlad så efter åtta år på Viking Line, säger hon. Men det var underförstått i köket att man inte fick ta ut övertid, och det var ingen som vågade göra det. Men jag tycker inte det finns någon anledning att jobba gratis.
Händelsen hängde kvar. Eftersom Eva stod på sig blev hon snart sedd som obekväm. Hon blev omplacerad till buffén för att sedan börja arbeta i mässen.
Men 2015 tog livet en oväntad vändning. Först gick en närstående bort hastigt, och kort därefter dog ännu en närstående.
Eva blev sjukskriven för depression. Under bortavaron fick hon även en TIA, en transitorisk ischemisk attack, eller en mindre stroke. Eva kom snabbt in för vård av sin TIA och blev fullt återställd. Förra sommaren kände hon att det var dags att börja arbeta igen.
I augusti 2017 var det möte om rehabilitering och arbetsträning. Förutom Eva medverkade representanter från Försäkringskassan, facket och ledningen för Cinderella. De kom tillsammans fram till hur hon skulle komma tillbaka i arbete.
Som är brukligt skulle Eva börja med en 25 procentig tjänst för att sedan öka till 50 procent.
Men när det var dags för halvtid sa Viking Line nej – det gick inte att ordna en sådan tjänst.
Eva erbjöd sig då gå upp till 100 procent med en gång, vilket fick rederiet att kräva ett nytt friskintyg – utförd hos företagshälsovården.
Eva förstod tidigt att hon skulle få kämpa för att få tillbaka sitt jobb, men inte hur mycket, eller hur lång tid det skulle ta.
Viking Line hade redan under sjukskrivningstiden försökt säga upp henne, vilket arbetsgivaren fått dra tillbaka. Och de goda föresatserna från rehabiliteringsmötet i augusti var borta redan när arbetsträningen startade.
När hon kom ombord första gången blev hon anvisad att bo i hytter på passagerarsidan. Oljud och problem med ventilationen gjorde att hon flera gånger fick byta hytt.
”Det var tur att facket kunde ställa upp”
Som första arbetsuppgift placerades hon ensam i grovdisken – trots att hon sedan tidigare var undantagen de tyngsta jobben på grund av en arbetsskada i rygg och nacke.
– Det blev en vecka i disken. Jag gjorde det för att visa att jag klarar det, berättar Eva. Men känslan var att de var ute efter att knäcka mig.
Efter besöket hos företagsläkaren blev situationen än värre. Viking Line ställde inte längre upp på planen för arbetsträning utan hävdade att Eva inte var frisk nog för arbete till sjöss.
Rederiet slutade att betala lön, medan Försäkringskassan slutade att betala ut sjukersättning. Eva var ju frisk, enligt myndighetens bedömning.
– Det var tur att facket kunde ställa upp. Seko sjöfolk betalade ut tre månadslöner som lån när det var som mörkast, säger Eva.
Under tiden förhandlade Seko sjöfolk med arbetsgivaren. Enligt mönstringslagen ska en sjöman kunna gå till vilken läkare som helst som är upptagen i Transportstyrelsens register över sjöläkare för att få ett friskintyg. Eva hade nu två gällande friskintyg. Men Viking Line hävdade envist att deras egen läkare hade rätt.
Det gick så långt att Seko övervägde att stämma Viking Line till AD, arbetsdomstolen. Till sist gjorde Eva en sista läkarundersökning i Västerås på Sekos uppmaning.
Och slutligen gav Viking Line med sig – Eva blev erbjuden att komma tillbaka till sin arbetsplats.
”det är roligt att komma tillbaka till jobbet igen, jag känner mig välkommen”
Idag har Eva en fast tjänst inom städ. Hon har själv bett om att bli förflyttad dit.
– Jag tycker det är roligt att komma tillbaka till jobbet igen, jag känner mig välkommen. Jag är i ett bra arbetslag och har bra chefer.
Jobbet fungerar, och Eva kan ägna sin lediga tid till barnbarn och dans, ett av hennes stora fritidsintressen.
– Jag fyller 65 nästa år men jag funderar på att jobba ett år till.
Läs även: Laglig rätt att välja läkare själv
