I söndags åkte Maria Ekstrand till Antwerpen för att mönstra på Mercy Ships nybyggda sjukhusfartyg som volontär. För att kunna åka var hon tvungen att säga upp sig från jobbet i Stena Line.
Det är fjärde gången Maria Ekstrand åker som volontär för den globala välgörenhetsorganisationen Mercy Ships till deras fartygsförlagda sjukhus. Hon har tidigare gjort två vändor på Africa Mercy när fartyget legat i Guinea och Senegal. I höstas seglade hon nybyggda Global Mercy från Sri Lanka till Antwerpen där fartyget skulle utrustas.
– Jag blev tillfrågad om jag ville ställa i ordning kök och matsal på den nya båten. Tanken var att jag skulle följa med redan från varvet i Kina, berättar hon.
Förseningar och pandemi kastade om planerna. Maria som hade fått tjänstledigt från jobbet som cateringvärd på Stena Jutlandica för perioden mars–juni fick tänka om. Tjänstledigheten förlängdes och efter många turer fick hon och 18 andra volontärer mönstra på utanför Sri Lanka och ta fartyget upp till Antwerpen.
– Seglingen tog tre veckor. Jag var arbetsledare för sex killar och hade hand om disk, kök och matsal. Vi serverade mat och jag skrev arbetsbeskrivningar och försökte få allt i ordning inför field service. Det var slitigt men roligt, säger hon.
Field service kallas det när Mercy Ships fartyg ligger i hamn och fungerar som sjukhus för lokalbefolkningen. Nybyggda Global Mercy är större än sin föregångare, 175 meter lång och elva däck hög. Två av däcken är sjukhus och det finns sex operationssalar ombord, berättar Maria. En skillnad jämfört med den mindre föregångaren är att nybygget har ett hope center (där patienterna vistas före och efter operation) ombord. Under tidigare insatser har hope center byggts upp i land.
– Den nya båten är så stor att man går vilse. Africa Mercy är mer lik Stena Jutlandica storleksmässigt.
”Den nya båten är så stor att man går vilse”
I Belgien stannade Maria kvar i två månader för att utrusta fartyget. Hon kom hem i slutet av november, har jobbat på Stena Jutlandica sedan dess, och nu bär det alltså av igen. I söndags flög hon tillbaka till Global Mercy. Första stoppet blir Rotterdam och sedan ska de via Teneriffa till Dakar i Senegal där de två sjukhusfartygen ska mötas upp. Om allt går som planerat ska hon då byta fartyg och vara på Africa Mercy över sommaren. Africa Mercy ska ligga i Dakar hela 2022.
– Min förra tur blev mest leveransresa och utrustande. Den här gången vill jag inte missa field service. Det ger så otroligt mycket, patienterna som kommer ombord är oerhört tacksamma. De har helt andra problem än vi har här hemma och man får ett annat perspektiv på livet, säger hon.
Enligt Maria är detta tänkt att bli hennes sista tur som volontär för Mercy Ships. Men, tillägger hon med ett asgarv, det har hon ju å andra sidan sagt förut.
När hon inför sin förra volontärperiod ansökte om tjänstledigt fick hon till svar från Stena Lines HR-avdelning att det var sista gången. Orsaken ska enligt Maria vara att Stena avslutat samarbetet med Mercy Ships.
– Det här visste jag, men när jag blev tillfrågad om att åka ner igen så ville jag hoppa på. Min chef var väldigt supportive men HR har ju sina direktiv som de måste följa. Kontentan blev att jag fick säga upp mig, säger Maria.
”Kontentan blev att jag fick säga upp mig”
Hon är dock inte orolig för att stå utan jobb när hon kommer tillbaka till Sverige i höst.
– Jag har gillat jobbet i Stena Line och det är bekvämt och fördelaktigt på flera sätt, men de senaste åren har inte varit lika kul. Jag kanske kan hoppa in som vikarie när jag kommer hem. Och annars får jag säkert något annat jobb. Det finns jobb. Jag kan en hel del. Det ordnar sig. Tidigare i livet har jag haft behov av trygghet, men nu tänker jag mer att det löser sig, säger hon.
Seko sjöfolk betalar via sin solidaritetsfond för Marias resa till och från fartyget. Facket betalar också ut ett ekonomiskt bidrag på drygt 1 000 kronor per månad, samt står för hennes fack- och a-kasseavgift under tiden hon är borta. Samma sak har man gjort för andra volontärer som åkt med Mercy Ships och ansökt om bidrag.
