Hon vill bredda rummet

"Det är viktigt att förstå vad jämställdhet innebär i praktiken. Det handlar inte bara om antal kvinnor och män utan också om hur vi arbetar och vilka frågor vi lyfter", säger Petra Sviberg, tidigare projektanställd ombudsman i Seko sjöfolk. Foto: Dick Gillberg

Jämställd representation handlar ytterst om förtroende, menar Petra Sviberg, tidigare projektanställd ombudsman i Seko sjöfolk.

– I synnerhet i fackliga och andra demokratiskt valda organisationer är det viktigt att vara inkluderande, säger Petra Sviberg. Människor måste känna sig välkomna, känna igen sig i besluten och känna att ”det där är jag”. Motsatsen är en romersk senat och där vill vi inte hamna. 

Petra Sviberg, Ida Wallin och Lisa Rosberg var projektanställda ombudsmän i Seko sjöfolk i ett och ett halvt år. Innan dess var de lokalt fackligt förtroendevalda i varsitt rederi. I mars i år tog projektanställningen slut och Petra Sviberg återvände till sin ordinarie tjänst och fackliga uppdrag på Viking Cinderella. 

I Seko sjöfolk arbetade de bland annat med att genomföra delar av Seko sjöfolks handlingsplan för jämställd representation. Petra Sviberg nämner checklistan som togs fram som ett verktyg för förtroendevalda i arbetet mot sexuella trakasserier och diskriminering.

Annons

– Vi vet att våra kvinnliga medlemmar är överrepresenterade när det gäller kränkande särbehandling. Att synliggöra den frågan är viktigt, säger hon. 

Tillsammans med kommunikationsstrateg Amanda Mogensen höll Petra Sviberg utbildningar för alla sektionsstyrelser om praktiskt jämställdhetsarbete.

– Det är viktigt att förstå vad jämställdhet innebär i praktiken. Det handlar inte bara om antal kvinnor och män, utan också om hur vi arbetar och vilka frågor vi lyfter. I grunden handlar det om arbetsmetoder och inkludering. Arbetet är inte klart bara för att man får in kvinnor i rummet. Om inte metod och praktik ändras så blir det ju ändå ingen förändring, säger hon. 

“Arbetet är inte klart bara för att man får in kvinnor i rummet”

Med Ida Wallin som drivande startades nätverket Sjöstjärna för kvinnor i Seko sjöfolk.

– Vi startade upp och höll en första träff men nätverket hann aldrig få vind i seglen. Nu ligger det i träda men ambitionen är att nätverket ska vara medlemsdrivet och jag hoppas att det ska fortsätta i någon form. Finns det eldsjälar därute så kom igen, gör det! Vi kommer gärna med råd och tips, säger Petra Sviberg. 

Utöver konkreta projekt har hon och kollegorna deltagit i Seko sjöfolks vardagliga arbete.

– Vi fanns med och höjde våra röster i alla möjliga sammanhang. Vi fick mycket respons från kvinnliga medlemmar ute på fartygen som blev glada över att se en kvinnlig ombudsman. Många hörde av sig efteråt med kommentarer av typen ”äntligen någon som representerar mig”, säger hon. 

“Vi fick mycket respons från kvinnliga medlemmar ute på fartygen”

Hon menar att Seko sjöfolk tänkte helt rätt som medvetet rekryterade tre kvinnor som ombudsmän samtidigt. Att ingen av dem är kvar beror främst på att ingen ombudsmannatjänst utlystes när projektanställningarna tog slut. Petra Sviberg fick frågan om hon ville nomineras till kassör men tackade nej. 

– Jag funderade länge och kom fram till att det i nuläget vore omöjligt för mig, som ensam kvinna kvar i organisationen, att förvalta ett sådant förtroendeuppdrag. Vi mötte motstånd från både väntat och oväntat håll. Det blir så när man gör en så pass radikal förändring som det innebär att få in tre kvinnor i en maskulin organisation dominerad av män. En del av detta borde organisationen ha kunnat förutse och hantera bättre, säger hon. 

I framtiden är det säkert möjligt med en kvinna på ledande position i Seko sjöfolk, tror Petra Sviberg.

– Om man jobbar aktivt och låter jämställt och inkluderande tänk integreras på ett naturligt sätt i all verksamhet, så är det nog görbart inom ett par år.

Med arbetet som hittills gjorts är grunden lagd för en jämställd organisation, menar Petra Sviberg.

– Men man måste vara öppen med att saker lämnades lite vind för våg när vi lämnade organisationen under en djup kris i och med corona. Det blev ingen bra överlämning. 

Hur ska Seko sjöfolk jobba vidare med jämställdhetsarbetet? 

– Genom att vara en medveten och självkritisk organisation och ha med sig jämställdhetstänket i vardagen, säger Petra Sviberg. 

Ett kollektivt tänk är viktigt, betonar hon. Det får aldrig handla om enskilda personer och att sätta sig själv främst, utan om att se sin roll i gruppen och inse att man är en del av en organisation. 

– Ibland kanske det rätta är att ta ett steg tillbaka. Det finaste man kan göra är att vara lyhörd för andras styrkor och se vem som platsar var. 

“Det finaste man kan göra är att vara lyhörd för andras styrkor”

Hon talar om att bredda rummet, och att kunna gå in och ut ur det där rummet. 

– Man tar inte ett förtroendeuppdrag på livstid. Man måste få växla i uppdrag och engagemang. Då blir det också naturligt att släppa fram andra. 

Vårens uppsägningar i flera rederier kan ha förändrat könsfördelningen i både sektionsstyrelser och bland övriga medlemmar. Petra Sviberg menar att det inte ska spela roll för jämställdhetsarbetet. 

– Det kan inte försvinna, det ska finnas i vårt DNA och genomsyra allt organisationen gör. Det kan inte heller ses som något separat som kan stryka på foten i kristider.

“Jämställdhetsarbetet ska finnas i vårt DNA”

Enligt Petra Sviberg är frågor som rör jämställdhet helt avgörande för sjöfartsbranschen.

– Till syvende och sist handlar det om att det ska finnas svenska sjömän kvar. En bransch som sitter fast i gamla förstockade tankesätt känns stängd. Om den yngre generationen möter en vägg av gamla värderingar söker de sig någon annanstans. Om sjöfarten ska fungera och finnas kvar så vilar ett stort ansvar på hela branschen att se till att attityder förändras, säger hon.