Sedan i höstas ingår observatörsingripande i universitetens basic safety-utbildning. Metoden som kommer från USA är ett sätt att stoppa kränkningar och övergrepp.
Tänk dig fyra personer runt ett fikabord. Du, din kompis och två personer som vi kan kalla X och Y. Person X börjar tala nedvärderande om en funktionsvariation som person Y har. Stämningen runt bordet blir obekväm. Y ser ledsen ut men säger ingenting. Du skruvar på dig. Du vågar inte konfrontera X och hens uttalanden men du vill göra något.
I det läget kan du och din kompis byta ämne. Genom att högt och tydligt börja prata om något helt annat – som helgens fotbollsmatch – tar ni bort diskussionen där och då.
Ovanstående är ett exempel på observatörsingripande eller bystander intervention som är det engelska begreppet. Metoden är en av många som används mot mobbning, trakasserier, övergrepp och kränkningar.
– Det som skiljer denna metod från andra är att den inte fokuserar på personen som blir utsatt. Inte heller på förövaren eller problemskaparen. Istället vänder den sig till tredje part, alltså de som är runt omkring, säger Johan Hartler, programansvarig för sjökaptensprogrammet på Chalmers.
”Metoden vänder sig till alla runt omkring”
Situationer är inte alltid tydliga som vid fikabordet ovan. Spannet för mobbning och trakasserier är brett och Johan Hartler använder hellre begreppet utsatt än offer.
– Om någon uttrycker rasistiska åsikter på en släktmiddag kan jag bli förminskad och kränkt även om det inte handlar om mig. Jag kanske har vänner som drabbas.
Bystander intervention är en amerikansk forskningsbaserad metod. Den användes först i gymnasieskolor i USA som ett sätt att förebygga och förhindra mäns våld mot kvinnor. Idag används den för hela spektrat från mobbning till övergrepp och våld. Brittiska universitet har tagit fram en 40-timmars utbildning i metoden.
Johan Hartler och kollegan Andreas Backman från Linnéuniversitetet presenterade metoden för branschsamarbetet Vågrätt och föreslog att detta borde ingå i sjöfartens basic safety-utbildning. Och sedan i höstas ingår en lektion om observatörsingripande i de kurser som hålls av Chalmers och Linnéuniversitetet (Sjöfartshögskolan i Kalmar).
– Vi har plockat de mest praktiska delarna ur den engelska utbildningen, skippat mycket av teorin och anpassat materialet för sjöfarten, säger Johan Hartler.
Ett par gymnasieskolor är på väg att införa materialet i sina utbildningar.
– På sikt hoppas vi även att externa kursleverantörer ska använda det i sina refresh-kurser. Materialet är fritt att använda för den som vill.
I utbildningen diskuteras vad våld är. Johan Hartler liknar begreppet vid en trappa. Första steget är att uttrycka sig nedvärderande om andra grupper. När åsikterna – kommentarer av sexuell natur, om kön, ålder eller funktionsvariation – riktas mot en enskild person blir våldet skarpare. Högst upp i trappan finns fysiskt våld och övergrepp.
Utbildningen ger en verktygslåda med tekniker för att stoppa trakasserier oavsett nivå. Ett sätt är att konfrontera problemskaparen direkt.
– Men att ingripa i stunden kräver ofta mod. Dessutom utsätter det mig som observatör för risken att själv bli utsatt, säger Johan Hartler.
”Att ingripa i stunden kräver mod”
Ett alternativ är att konfrontera problemskaparen i efterhand.
– Jag kanske känner personen. Säg att vi brukar gå på samma studentfester och en kväll uttrycker han sig nedvärderande och tar på andra studenter. Då kan jag ta upp det vid ett senare tillfälle när vi inte är berusade.
Vill du inte konfrontera kan du göra som i fikabordsexemplet ovan.
– Att byta ämne är effektivt och utan personlig risk. Du ska vara medveten om att du använder en typ av härskarteknik, men det kan vara det rätta att göra just då.
De som gått utbildningen är positiva.
– Jag utbildade ett gäng fjärdeårs-studenter på sjökaptensprogrammet att själva hålla i utbildningen. Flera av dem sa ”hade jag fått höra detta innan praktiken så hade jag agerat annorlunda i den och den situationen ombord”.
Vad gör man som ung elev om den som trakasserar är erfaren matros eller överordnad? Johan Hartler fick frågan från en gymnasieelev.
– Jag berättade om olika sätt att ingripa. Men jag sa också att ”om ett par år är det du som är den erfarne matrosen”. Om du inte agerar på praktiken om två månader spelar ingen roll. Men vem vill du vara i framtiden?
”Om ett par år är det du som är den erfarne matrosen”
Sjöfarten är inte unik när det gäller trakasserier och övergrepp.
– Metoo var befriande på så sätt. Jag visste ju att vi hade de här problemen inom sjöfarten men jag trodde inte att det var ett lika stort samhällsproblem. Trakasserier finns inte bara inom sjöfarten och det var faktiskt befriande att höra.
Har de senaste åren gjort skillnad inom sjöfarten?
– Det har hänt saker. Men den stora utmaningen är att få ledningsbeslut att nå hela vägen till sjömannen längst ut på fartyget, och helt ärligt tror jag inte vi nått dit än. Däremot: när det idag kommer ombord en sjöman, en ambassadör, som vill stå upp för bra arbetsmiljö så finns det stöd att få från ledningen. Där märks skillnad. En sjöman som för 15 år sedan kom ombord och sa ”sluta!” hade inte alls samma stöd.
”Sjöfarten är bra på förändring när vi väl har bestämt oss”
Samtidigt måste vi vara ärliga med att det är långt till mål, menar Johan Hartler. Det handlar om kulturförändring och det tar tid. Dessutom finns andra utmaningar, inte minst under pandemin, som tenderar att hamna högre upp på agendan.
– Vi är många som vill att detta skulle hänt redan igår. Men blickar jag tillbaka 25 år så ser jag en sjöfartsbransch som har förändrats. Ta alkohol till exempel. I mitten av nittiotalet fanns inte många vita båtar, men det spred sig från tanksidan till resten av branschen och är vanligt idag. Sjöfarten är bra på förändring när vi väl har bestämt oss och får momentum. Vi är trögstartade men när vi väl är igång så stannar vi inte. Jag är förhoppningsfull.
