Ologiska system ger sämre brandskydd

Besättningens förmåga att hantera situationen är avgörande vid bränder till sjöss. Men brandskyddet ombord består inte sällan av svårtydda paneler, överlappande system och otydliga märkningar som det krävs stor förhandskunskap för att förstå. Foto: freeimages.com

Ologiska paneler, systembuggar och larm som visar fel. Även om fartygens brandskydd uppfyller lagar och regler betyder det inte att de fungerar i praktiken. En ny forskningsrapport lyfter vikten av att utgå från besättningens verklighet –  inte från hur det ser ut på pappret.

Bränder till sjöss är inte bara extra farliga, de är också helt beroende av besättningens egen förmåga att hantera situationen. 

– Idag är ofta de tekniska lösningarna i fokus. Men vi har kunnat se att det är de enskilda människornas yrkeserfarenhet och kunskap som är mest avgörande för hur det går. 

Det säger Helene Degerman, projektledare och doktorand inom säkerhet på forskningsinstitutet Rise. I projektet Sebra, finansierat av Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, har hon och två kolleger undersökt hur brandsäkerheten fungerar på Ropax-fartyg i svenska farvatten. 

Annons

– Vi ville titta på människans roll i brandskyddet. Idag tror man gärna att säkerhet handlar om regler och tekniska system. Vi menar att människor och teknik måste fungera tillsammans. 

I början av året gjorde forskarna observationer ombord på fyra större ropax-fartyg och intervjuade en lång rad besättningsmedlemmar. De upptäckte svårtydda paneler, överlappande system som inte integrerats, trånga utrymmen, otydliga märkningar och sektionsuppdelningar. 

I flera fall riskerade brandskyddet – installerat för att hjälpa – snarare att stjälpa. Helene Degerman tar ett exempel:

– När en av båtarna byggdes om adderades ett nytt brandskyddssystem till det ursprungliga. För att det skulle bli enkelt att förstå gjordes ett tredje system som satte ihop de två första. 

“När en båt byggdes om adderades ett nytt brandskyddssystem till det ursprungliga”

Problemet var bara att det uppstod buggar som gjorde att vissa larm inte kom med i det nya systemet. 

– En av besättningsmännen på bryggan brukade därför fota av den ursprungliga larmpanelen innan han kvitterade, för att vara säker på att larmet inte skulle försvinna. 

För att kompensera för de bristande systemen på fartygen och, till exempel, kunna läsa av grafiska kartor där sektioner försvunnit eller flyttats runt, krävdes post it-lappar och hemgjorda stenciler. 

– När layouten är ologisk behöver du stor förhandskunskap för att kunna tolka den. Du måste exempelvis veta att brandlarmssektion två korresponderar med drenchersektion fyra eller att två ventiler som tillhör däck nummer ett hamnat vid sidan av i grafiken, säger Helene Degerman.

“När layouten är ologisk behövs stor förhandskunskap “

Under lång tid har människans okunskap eller felsteg setts som det stora hotet mot de tekniska systemen, menar Helene Degerman. I Sebra-projektet vill de vända perspektivet.

– Ligger okunskapen hos människan som inte förstår designen av systemet eller är det designen som inte är anpassad till verkligheten? 

Ett grundläggande problem, menar hon, är att brandskyddet inte utformas utifrån hur verkligheten ser ut, i drift till sjöss. Även om systemet skulle fungera bra från början byggs många fartyg om. Lastutrymmen blir till hytter, korridorer flyttas och skyltningar görs om. Sektionsuppdelningen som brandlarmet utgår från stämmer kanske inte längre med fartygets layout. 

– Det är tydligt att brandskyddet ofta utformats i ett eget stuprör, där man främst har sett till den enskilda brandskyddslösningen och inte till alla andra uppgifter som finns på en båt och hur lösningarna behöver samverka med dessa. Det saknas ett helhetstänk, säger Staffan Bram från Rise, kognitionsvetare och doktorand i marin brandsäkerhet. 

Besättningarna berättade om den kaotiska situation som kan uppstå på bryggan när det brinner och olika larm aktiveras samtidigt. Leverantörerna vill gärna att just deras larm ska låta högst, konstaterar Staffan Bram. Ingen tar ansvar för den sammantagna ljudbilden.

– Det första de behövde göra i en hektisk krissituation var att tysta alla larm. 

“Det första de behövde göra i en hektisk krissituation var att tysta alla larm”

En brand kräver snabba tolkningar, analyser och kloka beslut. Det vill säga avancerade mänskliga förmågor, vilka är svåra att mäta och därför ofta osynliggörs. 

– Du måste förstå exakt var det brinner, vart det riskerar att sprida sig och vilka konsekvenser det kan få. Vilka system kan vara hotade? Hur kan vi styra undan röken? Det här kräver ett stort tekniskt kunnande, säger Staffan Bram.

Som beslutsfattare i en allvarlig, akut situation använder du alla dina samlade yrkeskunskaper. På de undersökta Ropax–fartygen träffade de besättningar som både hade erfarenheten och egenskaperna som krävs. Men i en tid av automatisering och diskussioner om att allt mer ska styras från land, finns en oro för att kompetensen ombord ska minska. 

– För dem som i framtiden fortfarande jobbar kvar ombord blir det än viktigare att brandskydden designas rätt, för dem.

System och lösningar som är framtagna för att uppfylla regelverk men inte är kompatibla med de berördas verklighet, är inte unika för sjöfarten. 

– Idag ligger fokus ofta på att juridiskt säkerställa alla system och rutiner. Det är närmast ett samhällsfenomen, säger Staffan Bram.

Säkerhetsorganisationen är ofta reaktiv, menar de. När förändringar görs är det för att en ny regel instiftats, vilket bara leder till att ytterligare en rutin läggs till på listan.

– Det är inte så att rederierna inte skulle vara noga med säkerheten. De vill uppfylla regelverket och tror att det ger säkerhet. Men de har inte alltid förståelse för att de måste se till helheten och till besättningens förutsättningar. 

“Rederierna måste se till helheten och till besättningens förutsättningar”

Olika behov står också i konflikt med varandra. Sjöfarten är hårt konkurrensutsatt och det är vanligt att exempelvis försöka fylla lastutrymmet till max. Även om det finns regler är det inte ovanligt att det i praktiken bara är en decimeter mellan vissa lastbilar, menar Staffan Bram.

– Ofta är det under ronderna som brandrisker upptäcks, men trängseln gör det förstås svårare att kontrollera utrymmena helt. Att i en brandsituation ta sig fram med släckutrustning i så trånga passager är också en utmaning.  

I intervjuerna berättade besättningen att de både brukade påpeka fel och brister och komma med nya idéer och lösningar. Men många gånger nådde de inte hela vägen upp i organisationen. 

– Det är viktigt att beslutsfattarna ser och förstår hur det ser ut i verkligheten. Vi kan förstå frustrationen hos besättningen och uppmanar dem att kräva en bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar, säger Helene Degerman.

Text Hanna Welin



5 saker att tänka på vid brandövning

  1. Se till att få balans mellan mängdträning och överraskningsmoment.

2. Det är viktigt att öva kreativ problemlösning. Låt det tillkomma olika problem, exempelvis brand på flera ställen eller passagerare som råkar ut för en allvarlig olycka.

3. Iscensätt så realistiska förutsättningar som möjligt. Använd exempelvis statister och teaterrök.

4. Träna besättningens förståelse för olika situationer. Vad brinner? Hur sprider sig branden? Vilka konsekvenser kan olika scenarier få? Hur påverkar drag och ventilation? Hur samverkar de olika systemen?

5. Öva gärna ihop med räddningstjänsten.