Medan andra Östersjörederier gjort stora förluster de senaste två åren har Gotlandsbolaget expanderat med en ny färjelinje till Tyskland. Även rederiets två flaggskepp har ersatts med nybyggda fartyg. En mängd av de barnsjukdomar som följde med fartygen från varvet har åtgärdats, om än inte allt.
Plexiglasen framför kassor och servicediskar är borttagna, alla sittplatser är öppna för passagerare och kön till restaurangtorget ringlar ända ut i gången. Det är torsdagen innan Valborgshelgen och över 900 passagerare är med ombord på M/S Visby från Nynäshamn till Gotland. I folkvimlet känns pandemin avlägsen trots att det inte var länge sedan de sista förhållningsreglerna försvann.
– Det är rätt stor skillnad nu när vi slipper alla restriktioner, säger kabinvärd Max Martelleur i informationen. Men vi ombord skötte det väldigt bra, tycker jag, och vi hade resevärdar som hjälpte folk att hålla avstånd i trapphus och på bildäck. Vi har fått mycket komplimanger av passagerarna för hur vi hanterade pandemin.
Gotlandstrafiken har klarat sig väl under de dryga två år som passerat sedan covid-19 bröt ut i Sverige och Europa. Den statligt upphandlade trafiken behöver i alla lägen upprätthållas för att säkerställa godsförsörjningen till ön och resandet med färjorna har fortsatt. Utöver en nedgång de första månaderna av pandemin våren 2020, har passagerarantalet inte bara bibehållits utan till och med ökat. Det berättar Corina Samuelsson på Destination Gotlands personalavdelning, när vi pratas vid på telefon innan avresan.
– Vi har klarat oss oerhört bra under den här perioden och inte behövt säga upp någon, säger hon. Vi har till och med gjort en del nyanställningar. Precis i början av pandemin fick vi lägga vissa på vederlagstid men det handlade bara om ett par månader innan resandet kom igång igen och förra sommaren slog vi passagerarrekord.
”Vi har klarat oss oerhört bra och inte behövt säga upp någon”
I augusti 2021 startade Rederi AB Gotland dessutom en ny färjelinje mellan Nynäshamn och tyska Rostock med systerbolaget Hansa Destinations och färjan M/S Drotten. Trafiken på Rostock innebar fler nyanställningar och andra förändringar bland personalen, vilket även påverkade de som arbetar på M/S Visby och systerfartyget M/S Gotland. Gotlandstrafiken har ett personalförsörjningssystem med vikarier, tillsvidareanställda i pool och tillsvidareanställda med fast avlösning. Poolanställning tillkom för ett par år sedan.
Den som tillhör poolen har en fast anställning och jobbar lika många dagar som övriga anställda, men mer oregelbundet. Emil Odén är kabinvärd på Visby. I höstas gick han in på ett fast avlösningssystem efter två år i poolen och fem år som vikarie.
– Vi ska göra 162 dagar på ett år, säger han när vi satt oss tillrätta i Lilla konferensen i fartygets akter. Den som är i poolen har 81 fasta fridagar och 81 disponibla fridagar. De disponibla dagarna är man ledig men kan bli inringd om det behövs folk. När jag var i poolen var det inte ovanligt att de kom på måndag eftermiddag innan man skulle åka hem och sa att man behövde stanna ett tag till. Sånt är lite jobbigt, när man är mentalt inställd på att gå av.
”Poolen är jag inte så triggad av”
I stolen bredvid sitter hans kollega Beatrice Jakobsson. Hon är vikarie ombord, men trots att vikariat innebär en mer osäker anställning är hon inte särskilt lockad av att gå vidare till poolen.
– Som vikarie har jag långa kontrakt med avlösning vecka, vecka och det funkar bra för mig. Poolen är jag inte så triggad av. Det är svårt att bygga upp ett privatliv och skaffa familj när man inte vet när man är ledig. Eller ha husdjur för den delen.
– Å andra sidan gjorde poolavtalet att fler fick fast anställning, flikar Emil Odén in.
– Ja, det är bra för dem det fungerar för, instämmer Beatrice Jakobsson. Det är inte min grej bara.
Hela intendenturen, förutom kockar, kallskänkor och befäl, är anställda som kabinvärdar. Som kabinvärd ska man kunna rotera mellan olika arbetsställen, även om man har en grundplacering där man oftast tjänstgör. Både Beatrice Jakobsson och Emil Odén arbetar inom hotellavdelningen. Det innebär mycket städning, framför allt av hytter och offentliga toaletter. Under pandemin utvecklades en del nya rutiner inom städet och vissa av dem har de behållit trots att restriktionerna försvunnit.
– Förr använde vi en trasa till alla kabiner som vi sköljde och vred ur i en hink. Under pandemin tog det för lång tid eftersom vi också skulle torka alla dörrhandtag, lysknappar och andra ytor som folk rör vid. Istället fick vi trasor som redan är förberedda med rengöringsmedel och efter varje hytt slänger vi trasan i tvättkorgen och tar en ny. Det går mycket snabbare så det har vi fortsatt med, säger Emil Odén.
Under överfarterna hjälper hotellavdelningen också till att plocka disk. Brickstationerna som finns utplacerade innanför vita glasväggar runt restaurangtorget på däck sju, fylls snabbt upp med smutsigt porslin. Beatrice Jakobsson sorterar det som finns på brickorna innan hon börjar skjuta en fullastad vagn framför sig i riktning mot disken i byssan. Men att bana väg bland alla passagerare är inte alldeles enkelt.
– Man skulle behövt ett litet fönster eller något sådant, säger Beatrice Jakobsson och pekar på vagnssidan framför ögonen. Det är svårt att se om någon går framför, särskilt om det är barn i vägen. Man kan gå bredvid vagnen också men då tar man upp väldigt mycket plats när det redan är trångt. Ibland går man här och säger förlåt och ursäkta hela tiden för att kunna komma fram.
”Det är svårt att se om det går någon framför”
I disken står kabinvärd Lazaro Castillo Binns och tar emot tallrikar, glas och bestick. I ena änden av det L-formade utrymmet skjuter han in backar med smutsig disk i den bullrande diskmaskinen för att sedan plocka upp det nydiskade i andra änden. Han berättar att han är från Cuba och utbildad journalist, men att det är svårt att hitta journalistjobb på Gotland där han numera är bosatt.
– Men jag trivs jättebra här och jag kommer så fort de messar mig, säger han med ett brett leende. Jag började förra sommaren och jobbar som vikarie på alla båtarna.
En annan som nyligen började på Visby är kocken Gerry Persson. Det är hans tredje vecka ombord, berättar han där han står vid stekbordet och brassar hamburgare.
– Jag trivs kanonbra, och jag undrar faktiskt varför jag inte gjort det här tidigare. För en som mig som gillar att ha fullt upp hela tiden passar det perfekt och jobbarkompisarna är jättebra. Fast man vet ju aldrig. Jag har ju precis börjat så jag kanske skulle svara annorlunda om du kom tillbaka i höst, säger han med ett snett leende. Men det tror jag inte. Det här är toppen.
De flesta publika avdelningar har mycket att göra under överresan, med undantag för butiken. På den förra Visbyfärjan var all butiksförsäljning, inklusive godis och glass, samlad på ett ställe. Numera har sötsakerna flyttats över till informationen vilket ger färre kunder i butiken.
– Det här har blivit mer som en souvenirbutik, säger kabinvärd Lisa Ekström och det kan nog vara bra att bara ha kläder och smycken och grejer här. Men det har också gjort att det blivit mycket lugnare.
På restaurangtorget är det däremot ruljans under hela överresan. I en av kassorna står kabinvärd Jenny Björklund. Hon har haft sin station avstängd en stund för att uppdatera något i betalsystemet, men så snart hon tar bort skylten som vänligen hänvisat gästerna till en annan kassa, bildas det en kö framför henne.
– Här har man att göra nästan hela tiden, säger hon medan hon tar betalt för en portion fish and chips. Framför allt runt lunchen, då brukar det vara som allra mest att göra.
”Här har man att göra nästan hela tiden”
Jenny Björklund är anställd i poolen. Och det passar henne utmärkt, säger hon.
– Jag tycker om att hoppa runt mellan båtarna. Man får träffa alla som jobbar och så är arbetet lite olika beroende på vart man är någonstans. I helgen ska jag till Drotten och där är det ett annat flow, lite lugnare.
Visby har plats för 1 650 passagerare och när högsäsongen drar igång är många turer fullbelagda och avgångarna fler. Conny Engström, motorman och vice ordförande i Seko sjöfolks lokala sektion i Destination Gotland, berättar att han och de övriga i maskinbesättningen försöker göra så mycket underhållsarbeten som möjligt innan sommarsäsongen startar. Just nu håller han på med rengöring av filtren till fartygets LT-kylare, ett digert arbete som kommer
att ta åtskilligt med tid att slutföra.
– Vi gör det här en gång om året, säger han med hög röst för att höras genom motorbullret från maskinerna. Det tar ett par dagar att få ett filter rengjort och det är åtta filter till huvudmaskinerna och lika många till hjälpkärrorna.
Tills för ett par år sedan jobbade Conny Engström på rederiets HSC-färja Gotlandia. Förutom att Visby är nyare och större, går hon på flytande naturgas istället för marin diesel.
– Den stora skillnaden med LNG är att det blir renare och mycket kallare än i ett traditionellt maskinrum. Ibland blir det nästan för svalt men då är det bara att ta på en jacka. Jag har varit här ett år ungefär och trivs bra. Det var dags att byta båt. Jag hade varit på den andra så länge och till slut blir man hemmablind.
Efter ankomsten till Visby blir färjan liggandes till kaj under eftermiddagen innan hon går vidare till Oskarshamn. Återresan till Nynäshamn blir därför med M/S Gotland, Destination Gotlands senaste nybygge. Hon kom till Sverige i juni 2020 och sattes i trafik året efter. Robert Nyberg är båtsman och tillika skyddsombud ombord på Gotland. Han berättar att det fanns en hel del att göra när fartyget kom från det kinesiska varvet i Guangzhou. Som att måla om hela bildäcken med nya streckade filer eftersom filerna som målats på varvet var för smala.
– Vi har redan åtgärdat en massa saker, men det finns kvar att göra, säger Robert Nyberg. Just nu håller vi på att montera bullerdämpning i taket på restaurangtorget. Ljudnivån blir ganska hög där eftersom det är så öppet. Sedan gör vi vibrationsmätningar också. Som du känner vibrerar hon ganska mycket och vi vet inte riktigt vad det beror på. Vi har också precis fått godkänt att köpa in slipade glasögon till oss som jobbar på däck. Det behövs när man målar och slipar, annars riskerar man att förstöra sina egna glasögon.
”Ljudnivån blir ganska hög eftersom det är så öppet”
Bland de åtgärder som återstår bedömer Robert Nyberg att det mest angelägna är att förbättra säkerheten vid förtöjningsstationerna. Där är det trångt och spelen är monterade åt fel håll vilket gör det svårt att hitta säkra zoner där man inte riskerar att träffas av en rekyl från en brusten tross.
När fartyget närmar sig Nynäshamn går Robert Nyberg och hans kollegor ut på poppen i den svala kvällsluften för att göra fast fartyget. Han pekar ut problemen som den begränsade arbetsytan genererar där trossarna inte kan löpa fritt på alla ställen och det är svårt att komma undan.
– Jag har lagt som förslag att vi ska få trossar som faller rakt ner om de går av, men rederiet har inte sagt ja ännu. Med tanke på de allvarliga olyckor som kan inträffa om man blir träffad av en tross som går av kan jag tycka att det är lite märkligt. Samarbetet med rederiet fungerar oftast bra och jag uppfattar att de brukar lyssna på oss men vissa saker tar längre tid att lösa än andra.
