– Det jag tar med mig härifrån är stressen och arbetstiderna som gick som en röd tråd genom hela besöket och hur tufft det är för dem nere på lagret. Men också den goda stämning som verkar finnas här, att man känner sig som en familj.
Det sa riksdagsledamoten Saila Quicklund (M) efter ett arbetsplatsbesök ombord på Viking Cinderella.
Efter en sen rundtur i byssor, barer och restauranger kvällen innan inleds den här fredagsmorgonen i januari i förrådet på däck två. En leverans med dricka, godis och annat som ska säljas i butiker och serveringar rullades ombord i Mariehamn en stund tidigare och nu ska alltihop upp på lagerhyllorna.
– Idag fick vi ovanligt lite, inte mer än tio, tolv pallar, säger Anders Ekberg som jobbar i taxfreen och är huvudskyddsombud. Det brukar vara runt 30 pallar.
Alla varor som kommer ombord måste upp på hyllorna. Förrådet är för litet för att man ska kunna låta leveranserna stå kvar på lastpallarna.
Anders Ekberg berättar att förrådet var större förr, för så där sju, åtta år sedan. Då behövde man inte stuva undan allting och leveranser kom mer sällan. Men så byggdes fartyget om och i samband med det krympte lagerytan. Numera behöver man ta emot beställningar vid varje Mariehamns-anlöp.
Saila Quicklund sveper med blicken över den svala lokalen som är belyst med skarpa lysrör. Hyllorna är välfyllda och packade ända upp till taket och hon konstaterar att det måste bli väldigt många lyft för dem som jobbar här.
Utöver uppdraget som riksdagsledamot för Moderaterna och en plats i arbetsmarknadsutskottet, har Saila Quicklund en bakgrund som sjukgymnast och har jobbat med just tunga lyft och ergonomi.
– Vi kan gå upp till 25 000 steg och lyfter minst ett ton varje pass, säger Kevin Lundell som svar på hennes fråga. Nästan alla klagar på mer eller mindre ont i ryggen.
– Men kära nån, lyfter ni så mycket? Och 25 000 steg, det blir ju någonstans mellan 16 och 18 kilometer. Hur tunga är de där lådorna egentligen, kan jag inte få känna på en?
– Jovisst, du kan pröva med den där. Den väger runt 20–25 kilo, säger Roy Holm och går fram till en trave med grönvita ginlådor som står staplade mot en hyllgavel.
Saila Quicklund böjer på knäna och lyfter en av lådorna.
– Herregud, vad tung den är. Och den här ska ni upp med på hyllorna, säger hon och sätter ner kartongen igen.
Anders Ekberg bekräftar att så är det.
– Alla lådor här inne bärs minst en gång. Vi försöker ställa de tyngsta längst ner, men det blir mycket lyfta ändå.
Saila Quicklund nickar.
– Vet ni om att man helst inte ska arbeta med armarna ovanför axelhöjd? När jag jobbade i Östersunds kommun fick städerskorna där inte jobba i den arbetsställningen alls. För den typen av arbetsuppgifter kallade man in ett specialteam. Men ni lyfter över ett ton varje dag, säger hon.
”Hur tunga är de där lådorna egentligen, kan jag inte få känna på en?”
Det blir en lång diskussion om vikten av att träna för att orka, att lyfta rätt och stödbälten. Man pratar om justerbara hyllor, rullande hyllplan och mekaniska lyftanordningar, men också om hur svårt det är lyfta rätt när tempot skruvas upp och man blir trött.
– Vi hade en ergonom här som visade oss hur man ska lyfta och det höll väl i sig i några dagar. Men så blev det stressigt och då tappar man det. Då ska grejerna bara undan, säger Anders Ekberg och fortsätter.
– Allt handlar egentligen om utrymme. Förr kunde mycket stå kvar på pallarna och då behövde vi inte lyfta lika mycket. Men nu är det här den yta vi har och det är inte mycket vi kan göra åt den saken. Alla slåss om utrymmet ombord.
Kevin Lundell instämmer.
– Om vi blev en gubbe till skulle vi inte behöva lyfta lika mycket, säger han och tillägger:
– Men det är ett jätteroligt jobb.
– Vad är det som gör det så roligt? frågar Saila Quicklund.
– Samanhållningen, arbetskamraterna. Man månar om varandra. Vi är som stor familj.
Saila Quicklunds besök på Viking Cinderella föranleddes av att Seko Sjöfolk uppvaktade henne och en annan riksdagsledamot för att tala om arbetsmiljön i färjetrafiken och tillsynen av arbetsmiljön på fartyg. Bent Björn-Nielsen, facklig sektionsordförande på Viking Cinderella, märkte att Saila Quicklund verkade genuint intresserad av arbetsmiljöfrågor.
– Så jag frågade om hon inte ville följa med på en kryssning och träffa personalen och se hur de arbetar, berättar Bent Björn-Nielsen.
Saila Quicklund tackade omgående ja till inbjudan.
– Vi som sitter i riksdagen är folkvalda och det ingår i vårt uppdrag att vara ute och träffa folk. Att bli vald är ett jättestort förtroende. Jag vill verkligen göra nytta och det känner jag att jag gör när jag är ute, som idag när jag är här och praoar, säger hon.
”Det ingår i vårt uppdrag som folkvalda att vara ute och träffa folk”
Med en bakgrund som längdskidåkare, sjukgymnast och vård- och omsorgschef i Östersunds kommun, har Saila Quicklund en bred kunskap inom området hälsa och arbetsmiljö. Och det märks när hon går runt på fartyget tillsammans med Bent Björn-Nielsen och besöker de olika avdelningarna och pratar med personalen. Hon ställer frågor och lyssnar uppmärksamt på svaren.
I disken innanför caféet håller ekonomibiträde Carina Brunholm på att ställa av disk från en plastbricka. Det bullrar och ångar från diskmaskinen. Saila Quicklund presenterar sig och berättar varför hon är ombord.
– Har du något inspel till mig om din arbetsmiljö, frågor hon. Något så där direkt ur hjärtat, om du skulle säga precis som det är?
Carina Brunholm, funderar lite innan hon svarar.
– Det skulle väl vara det där med arbetstiderna då, säger hon sedan. Många gånger har vi bara sex timmar mellan passen och det är mycket man ska hinna med innan man kan lägga sig och vila. Har det varit mycket är det ännu svårare att varva ner.
Carina Brunholm berättar att det i hennes arbetsuppgifter ingår att diska, plocka disk ute i restaurangen, serva bartendrarna, städa med mera.
– Ju äldre man blir desto jobbigare blir det. Man är inte 20 längre. Men annars är allt bra, tillägger hon med ett skratt.
– Men den här ljudnivån, säger Saila Quicklund och nickar mot diskmaskinen. Det bullrar väldigt mycket.
– Man vänjer sig. Men jag har svårt att ha något i öronen, säger Carina Brunholm efter att det påpekats att hon inte har några hörselskydd.
Den mesta tiden under det knappa dygn som Saila Quicklund är ombord ägnar hon åt att gå mellan avdelningarna och prata med personalen.
Men hon hinner också vara med på en utbildning i hjärt- och lungräddning. Sex personer ur besättningen har samlats i konferensen för att lyssna till Cinderellas sjukvårdare Johan Hansson som ansvarar för kursen. Johan Hansson är också ambulanssjukvårdare och har hanterat många akuta ärenden under årens lopp, både på fartyget och iland.
– Vi passar på att köra den här kursen när det är lite lugnare ombord, säger han. Många hos oss har redan hört det jag pratar om, men man behöver repetera. Mitt mål är att alla ska göra det här en gång om året.
Steg för steg går Johan Hansson igenom de åtgärder som bör vidtas om en passagerare eller kollega drabbas av andnöd eller hjärtstopp. Sedan får kursdeltagarna utföra hjärt- och lungräddning på en docka innan passet avslutas.
Dagen efter kursen besöker Saila Quicklund Johan Hansson i sjukhytten. Hon sätter sig på britsen mitt i rummet och ställer frågor om sjukskrivningar, rehabiliteringsplaner och arbetsmiljö.
– Vi försöker jobba mycket förebyggande och målet är att få ner antalet långtidssjukskrivna, säger Johan Hansson. Organisationen runt sjukvården här ombord är riktigt bra. Jag arbetar direkt under kapten och nära både fack och huvudskyddsombud och det fungerar väldigt bra. Vi jobbar mot samma mål.
”Målet är att få ner antalet långtidssjukskrivna”
Medan fartyget åter närmar sig Stadsgårdskajen i Stockholm slår sig Saila Quicklund och Bent Björn-Nielsen ner i en av sofforna i konferensen. Hon säger att hon är glad att hon följde med på resan och att hon fått en helt annan bild av hur personalen har det på Finlandsfärjorna.
– Stressen och arbetstiderna gick som en röd tråd genom hela besöket, det är ett psykiskt påfrestande jobb. Och så hur fysiskt tungt det var där nere i förrådet. Det var bland det tuffaste jag har sett när det kommer till tunga lyft. Alla chefer ombord borde göra som jag och gå ner och prova att lyfta de där lådorna.
– Det jag har sett här tar jag med mig tillbaka till riksdagen. Jag kan ta upp det i utskottet, lägga in det i motioner om det passar och jag kan skapa debatt och argumentera på ett sätt som inte vore möjligt om jag inte hade gjort den här resan. Ingen kan säga att jag har fel för jag har själv upplevt det.
”Det jag har sett tar jag med mig till riksdagen”
Bent Björn-Nielsen är också nöjd med besöket.
– Jag är jättetacksam för att du kom hit och var med, säger han till Saila Quicklund. Arbetsmiljön är den viktigaste frågan för mig, den påverkar hela ditt liv. Mår du bra på jobbet mår du bra hemma också.
Läs även: Transportstyrelsen granskar Viking Line
