För ett år sedan presenterade Transportstyrelsen elva förslag på åtgärder för schystare villkor till sjöss för regeringen. Vad har hänt sedan dess?
Hösten 2020 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för en mer säker, hållbar och effektiv sjöfart. Bakgrunden var de senaste årens olyckor på svenskt vatten. Utredningen skulle fokusera på arbets- och levnadsvillkor och regeringen kallade uppdraget för Schysta villkor till sjöss.
I april 2021 redovisades uppdraget och Transportstyrelsen presenterade en lista med elva förslag. Enligt myndigheten är det inte i första hand gällande regler som behöver förändras, utan hur de efterlevs.
Transportstyrelsen har uppmärksammat trakasserier, mobbning och maktmissbruk ombord. Man har också sett att det förekommer dubbla anställningsavtal, och på både svenska och utländska fartyg finns förfalskade vilotidsjournaler. Enligt Transportstyrelsen hör detta ihop med bristande säkerhetskultur. Myndigheten ser en skillnad mellan hur rederier beskriver situationen på sina fartyg och hur den faktiskt ser ut.
Pernilla Wallin är chef för enheten fartyg och sjövärdighet och ställföreträdande chef för Transportstyrelsens avdelning för sjö- och luftfart. Hon säger att utredningen bekräftade vad de redan visste.
– Vi får till oss en hel del när vi gör våra tillsyner, säger hon.
Hon påpekar att regeringsuppdraget var brett och att de elva förslagen ska ses som en identifiering av vad som skulle kunna göras. Nu väntar Transportstyrelsen på svar från regeringen om vad man ska gå vidare med. Hittills har man inte fått någon återkoppling.
–Vi behöver veta vilka åtgärder vi ska prioritera och genomföra. Framför allt förslaget om tillsyn och delegering är både kontroversiellt och skulle kräva mycket resurser, säger Pernilla Wallin.
Transportstyrelsen menar att dagens fartygstillsyn kan behöva förändras. Idag landar det ofta i detaljer. Med systemtillsyn får man större perspektiv och kan lättare hitta brister, menar myndigheten.
– Istället för att titta på om trappan går åt rätt håll och om räcket sitter rätt, kan vi titta på om systemet fungerar i stort. Vi har ett nytt funktionsbaserat regelverk för nationellt tonnage där vi tittar på att redaren tar sitt ansvar. Lite åt det hållet tänker vi oss, förklarar Pernilla Wallin.
Som en del i detta vill Transportstyrelsen titta på att återta delar av ISM som idag är delegerad till klassningssällskap.
– Det här förslaget behöver belysas och konsekvensutredas ordentligt innan man eventuellt beslutar att göra en förändring.
En annan åtgärd på listan är att öka förståelsen internt hos Transportstyrelsen för systematiskt säkerhetsarbete och organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete.
Hur ska ni konkret göra detta?
– Det här är jättesvårt. Det är lätt att säga att man ska prata om trakasserier, men inte lika lätt att få i gång diskussioner ombord. Jag har själv jobbat till sjöss och jag tror inte att vi sjömän är så diskutabla när det gäller sådana här frågor. Här behöver vi aktivt utbilda och vi behöver också vara tydliga med att det är redaren som har ansvaret för arbetsmiljön.
Transportstyrelsen har ibland fått kritik för att fokusera för mycket på tekniska bitar och för lite på social arbetsmiljö vid inspektioner. Hur tänker ni kring det?
– Vi behöver utbilda våra inspektörer i de här frågorna. Vi har nyligen anställt en ny handläggare som är väldigt duktig på arbetsmiljöfrågor men ny på området sjöfart. Vi gjorde ett medvetet val för att få in den typen av kompetens.
”Vi behöver utbilda våra inspektörer i de här frågorna”
Som listans fjärde punkt står att Transportstyrelsen bör möjliggöra inrättandet av regionala skyddsombud genom ett tillägg i fartygssäkerhetslagen.
Vad är det ni föreslår?
– Det här kommer från de fackliga organisationerna. Idag är det inte facken som utser skyddsombud ombord och den som utses behöver inte vara fackligt ansluten. Seko menar, och det finns absolut skäl för det, att skyddsombud blir ensamma och har svårt att utföra uppdraget om de inte har en facklig organisation bakom sig. Vi föreslår en ändring i fartygssäkerhetslagen så att de fackliga organisationerna får utse regionala skyddsombud, säger Pernilla Wallin.
Gäller förslaget bara regionala skyddsombud eller alla skyddsombud?
– Frågan om vem som utser skyddsombud ombord ligger indirekt i detta.
”Frågan om vem som utser skyddsombud ligger indirekt i detta”
Transportstyrelsen föreslår också att det ska bli lättare för befraktare att välja hållbara transporter med schysta villkor.
Vad vill ni konkret ska göras?
– Vi vill ha ett system för spårbarhet; det finns inte idag. En befraktare köper en transport men transportören kan i sin tur anlita någon annan att utföra den. Det kan bli uppåt fyra led och vi tappar kunskap om vem som de facto transporterar tröjan, eller skorna, eller vad det nu är. Vi tror att ett system för spårbarhet skulle vara ett effektivt verktyg för befraktare att kunna göra rätt om de vill.
Vad blir Transportstyrelsens roll i det?
– Det vi säger är att man borde titta på detta. Det ligger inte i Transportstyrelsens uppdrag att jobba med de här frågorna.
Det har gått ett år sedan Transportstyrelsen presenterade sina förslag för regeringen. Hittills har inte mycket hänt. Enligt Pernilla Wallin beror det främst på att man väntar på regeringens återkoppling – men också på att Transportstyrelsen haft mycket att göra. I samma veva som uppdraget lämnades in slutade flera handläggare, berättar hon.
– Vi har haft ett extremt tufft resursläge där vi fått hårdprioritera för att hinna det vi måste, och då har detta tyvärr inte stått högst på agendan. Men vi försöker i de små delarna och gör lite här och där.
”Vi har haft ett extremt tufft resursläge”
Som exempel säger hon att man börjat tydliggöra hur sjömän ska rapportera avvikelser enligt MLC. Enligt Pernilla Wallin blandar många ihop Transportstyrelsen och Sjöfartsverket. Det har i vissa fall gjort att ärenden valsat runt länge innan de tagits omhand vilket förstås inte är bra, säger hon.
– De flesta som ska rapportera går in på Sjöfartsverkets hemsida, så vi vill lägga en länk där. Det arbetar vi med just nu, säger hon.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth uppger i en skriftlig kommentar till Sjömannen att förslagen i utredningen just nu bereds inom Regeringskansliet.
”Vi får återkomma till hur dessa kommer hanteras. Jag kan dock konstatera att Transportstyrelsen till stor del drar slutsatsen att det inte är regelverket som är problemet utan att rederierna måste bli bättre på att leva upp till kraven om schysta villkor samt att tillsynen behöver stärkas. Transportstyrelsen ser nu över vad de kan göra för att förbättra sin tillsyn men jag utesluter inte att det kan behövas ytterligare åtgärder för att stärka arbetsvillkoren till sjöss”, skriver Tomas Eneroth.
”Jag utesluter inte att det kan behövas ytterligare åtgärder”
De elva förslagen
1 a. Transportstyrelsen ska -utvärdera och besluta om ny svensk strategi för sjöfartstillsyn baserat på verksamhetskontroll genom systemtillsyn.
1 b. Transportstyrelsen ska utreda behovet och möjligheten att återta hela eller delar av tillsynen kopplat till ISM-koden för rederier och fartyg som har delegerad tillsyn.
2. Transportstyrelsen ska internt öka förståelsen för systematiskt arbetsmiljöarbete, säkerhetsorganisation och systematiskt sjösäkerhetsarbete, samt organisatorisk och social arbetsmiljö.
3. Transportstyrelsen ska bidra till att öka förståelsen för säkerhets-organisation och säkerhetskultur på fartyg i nationell fart.
4. Transportstyrelsen bör möjliggöra inrättandet av regionala skyddsombud genom ett tillägg i 4 kap 11 § fartygssäkerhetslagen.
5. Samarbetet mellan relevanta myndigheter och organisationer bör utökas i syfte att upptäcka brister som kan leda till sjösäkerhetsrisker.
6. Transportstyrelsen ska utöka samarbetet med andra myndigheter kring frågor som rör tillsyn av sjöarbetskonventionen.
7. Transportstyrelsen ska i det internationella arbetet bevaka och arbeta för att öka medvetandegraden kring frågor som rör arbets- och levnadsvillkor ombord.
8. Det bör utredas om och hur transportköpares förutsättningar att välja hållbara sjötransporter kan öka.
9. Transportstyrelsen ska tydliggöra och informera sjömän om vilka vägar som finns för att lämna tips, information och klagomål angående arbets- och levnadsvillkor ombord. Fortsätta att poängtera vikten av att rapportera tillbud och olyckor.
10. Transportstyrelsen ska undersöka behovet av förtydliganden i sjölagen och/eller arbetsmiljölagen om rapportering av olyckor, tillbud och arbetsmiljöproblem.
11. Transportstyrelsen ska se över om sekretesskyddet behöver stärkas för den som rapporter tillbud, olyckor och arbetsmiljöproblem.
Fotnot: Punkterna ovan är kortade och inte ordagrant återgivna. Hela listan och rapporten finns på Transportstyrelsens webbplats under fliken Publikationer och rapporter.
