Stadig lunk på papperstraden

Martin Karlsson dukar fram buffén utanför mässen. Thuleland levererar papper för Stora Enso till Tyskland, Belgien och Storbritannien. Foto: Dick Gillberg
Annons

Rederierna skiftar, hamnanlöpen byts ut. Men pappersexporten från Oulo är beständig.

Det gäller även sjömännen som arbetar på rorofartygen med last från Stora Enso. Bakgrunden kan vara olika men erfarenheten är gemensam.

Lennart Svebilius, matros, och Tommy Sturesson, överstyrman, står i solgasset på väderdäck när Martin Karlsson, kock, och Matz-Lennart Larsson, matros, kommer ombord på Thuleland med Sjömannens reportageteam.

Från att ha lastat papper för Stora Enso så har fartyget varit i Lübeck innan det ankom Älvsborgshamnen i Göteborg tidigare under dagen.

Martin och Matz-Lennart har båda haft lite längre sommarledigheter än vanligt. Martin har varit ledig åtta veckor och Matz-Lennart sex veckor mot det vanliga tjänstgöringsschemat på fyra veckor ombord och fyra veckor ledigt.

Annons

– Det känns bra när man är ombord igen, det känns mer dagen innan, säger Matz-Lennart när han slår sig ned på ”torget”, en öppen plats på däck utanför mässen, och småpratar med arbetskamraterna.

Avlösningen brukar ske i Göteborg, vilket alla runt bordet tycker är bra. Men det är inte alltid så är fallet – hamnarna ändras relativt ofta.

Med utgångspunkt från Stora Ensos pappersbruk i Oulo och Kemi i Finland, och ibland en avstickare till Metsäs bruk i Husum, går Thuleland till Lübeck, Göteborg, Zeebrügge, Tilbury och Zeebrügge igen innan det är dags att börja om i Oulo.

“Normalt ligger vi i hamn runt 5-6 timmar”

Turen tar runt 14 dagar. Men denna gången har man planerat för ytterligare ett stopp i Göteborg efter Tilbury.

– Normalt ligger vi i hamn runt 5-6 timmar. Det är sällan överliggare, eller i stort sett aldrig, säger Matz-Lennart. Men traden är okej, tycker jag. Det finns både bättre och sämre.

Thuleland lastar containrar med papper och trailers med annat gods. Men det är pappret som är kung. Fartyget specialbyggdes 2006 för Stora Ensos behov. Kontrakten på trafiken är osedvanligt långa.

Läs även: Thuleland ett föredöme för närsjöfarten

Fram till 2016 var det Transatlantic och Viking Supply som ägde fartyget som då seglade under namnet Transpulp. När Svenska Orient Linien tog över ägandet av Transpulp och hennes två systerfartyg Transpaper och Transtimber bytte rederiet namn på fartygen till Thuleland respektive Tavastland och Tundraland.

– Vi är anställda av Gota ship management, båten är Orientlinjen och Stora Enso… Ibland vet man knappt vem man jobbar för, eller får lönen från, säger han och skrattar.

Men Matz-Lennart och de andra i besättningen är luttrade – de har varit med förut.

Matz-Lennart har arbetat för Gorthon Lines. Andra började i Nordsjöfrakt som sedan blev B&N, Bylock och Nordsjöfrakt.

I mitten av 00-talet gick B&N ihop med Gorthon Lines – och ägarna bestämde sig för att återanvända namnet Transatlantic för det nya rederiet.

För besättningen är det i grund och botten samma bolag – och flera har arbetat där i över 30 år. De är ett gott gäng som trivs tillsammans.

– Jag tycker det är samma folk man möter på kontoret i land hela tiden. Fast det är klart det finns några som har gått i pension, säger Tommy Sturesson.

“en gammal skeppare ville att jag skulle göra en tur som vikarie ombord… Ett halvår senare sålde jag min del i hotell- och konferensanläggningen”

Martin Karlsson har arbetat som kock i bolaget sedan 1994. Han arbetade på B&N till 2001, då han beslöt sig för att prova att jobba i land.

Efter ett tag öppnade Martin och en affärspartner en hotell- och konferensanläggning i en herrgård.

– En dag fick jag ett samtal från en gammal skeppare som ville att jag skulle göra en tur som vikarie ombord, vilket jag gick med på. Ett halvår senare sålde jag min del i hotell- och konferensanläggningen, berättar Martin. Jag kom ihåg hur bra man kunde ha det. Det kändes helt rätt att gå till sjöss igen.

I dag löser Martin av sin kollega Jonas Olsson. De båda kockarna går en runda för att kolla vad som finns i förråden och kylarna. Samtidigt passar de på att uppdatera varandra om vad som hänt. Jonas har förberett en buffé med kallskuret som Martin kan ta fram till middagen. För åtta veckor sedan var rollerna ombytta.

Jonas ser fram mot ledigheten men han har ändå inte särskilt bråttom av båten.

– Det är ett gott gäng ombord, säger han. Jag har varit här varje sommar de senaste åren.

Nu ska han vara ledig sex veckor innan det är dags för jobb igen.

“Egentligen finns det inga ord för att beskriva vad man känner just nu”

– Jag ska fiska och träffa vänner. Se om det sociala livet. Egentligen finns det inga ord för att beskriva vad man känner just nu. Men jag har inget planerat utan vill vara hemma och njuta.

Jonas har jobbat till sjöss sedan 2000. Innan dess arbetade han på säsongsjobb. Västkusten på sommaren och fjällen på vintern.

– Men jag är uppväxt vid havet, och har alltid haft en förkärlek för den miljön, säger han. Samtidigt har man ju den fördelen som kock att man kan jobba i land om man vill.

Vi följer med matros Lennart Svebilius till väderdäck. Överstyrman Tommy Sturesson är redan på plats när stuveriet ska köra på några trailers för transport ut i Europa. Beräknad avgångstid mot Zeebrugge är 19.00.

Väderdäck är fyllt till en tredjedel. Störst del tar Stora Ensos egna containrar med papper. De så kallade Secu-containrarna (Store Enso Cargo Unit) mäter 13,8 x 3,6 x 3,6 meter och är större på alla ledder än vanliga ISO-containrar. Och de kan väga upp mot 90 ton när de är fyllda.

“Hur mycket last vi tar kan variera med var vi är på traden, men det är fullt ganska ofta”

– Vi har tre däck som vi lastar på, säger Lennart Svebilius. Hur mycket last vi tar kan variera med var vi är på traden, men det är fullt ganska ofta. På väg tillbaka till Oulo har vi med oss tomma containrar.

Ett undantag är Tilbury, utanför London. Thuleland är tvungen att använda en egen hydraulisk ramp när fartyget lossas.

– Det gör att vi inte kan gå med full last till Tilbury. Utan vi går tillbaka till Zeebrugge igen för att lasta mer efter vi varit i England.

Lennart berättar att han förmodligen ska gå i pension om ett halvår. Efter 45 år till sjöss så ser han fram emot att kunna arbeta i sin egen takt. Han har både en verkstad för finsnickeri på Gotland och en mindre fiskebåt.

– Verkstaden har jag efter min far. Jag trivs med att arbeta i trä och snickra, säger han.

Tommy Sturesson släntrar över med lastplaneringen i handen. Fortfarande är det några trailers kvar att lasta men stuveriet har för tillfället tagit en kafferast.

– Jag har varit i rederiet sedan 1989. Jag trivs bra, det har varit bra arbetsgivare hela tiden, tycker jag. Jag hoppas att det håller i sig.

Läs även: Thuleland ett föredöme för närsjöfarten


Thuleland

  • Byggd 2006 i Finland av Aker Finnyards
  • Längd: 190,5 meter
  • Bredd: 26 meter
  • Lastmeter: 2774
  • Maskin: Två MAN 9L48/60B dieslar med 18000 kW
  • Fart: 20 knop