Stolt över samarbetet

I mars 2020 var pandemin ett faktum och Seko sjöfolk ställde om sin organisation till att nästan enbart fokusera på den. Det har varit ett tungt år, säger ordförande Kenny Reinhold. Foto: Dick Gillberg

Seko sjöfolks ordförande beskriver pandemin som 15 månader av mörker.

– Nu ser vi ljuset i tunneln, säger han.

(Texten ingår i en serie om året med pandemi. Se länkar till övriga artiklar längre ner)

Sedan coronapandemin bröt ut har allt fokus legat på att hantera viruset och dess effekter för fackets medlemmar. Reserestriktionerna har slagit hårt mot framför allt färjerederier och lett till upplagda fartyg, varsel och uppsägningar.

– Det har varit ett jävligt tungt år, säger Seko sjöfolks ordförande Kenny Reinhold. Förbannat många har drabbats både av sjukdomen och indirekt. Som arbetsmarknaden ser ut är det riktigt tråkigt för medlemmar som blivit uppsagda. 

Annons

Nästan 1000 av fackets medlemmar har förlorat jobbet i pandemin. Två passagerarfärjor har försvunnit och flera rederier har dragit ner personal.

– Vi har tappat Stena Saga och Birka Stockholm. Detta blir våra stora förluster och jag hoppas att det inte blir fler. 

“Vi har tappat Stena Saga och Birka Stockholm”

I maj när intervjun görs har smittkurvorna vänt nedåt och vaccineringen är igång. Kenny Reinhold är försiktigt positiv. Flera rederier har sagt att de ska köra igång trafik i juni och Kenny hoppas att sommaren ska bli bra.

Vad tror du om återanställningar?

– Om jag ska gissa så tror jag att det blir några men inte jättemånga. Flera rederier har ställt om sin verksamhet och en del kommer nog fortsätta köra med väldigt slimmade besättningar.

Förhandlingarna med arbetsgivare har under pandemin främst skett på distans. Kenny menar att det gjort en svår situation ännu mer utmanande.

– Det är inte optimalt att föra känsliga förhandlingar över skärm. Det är ett jobbigt hinder som gör det lättare att vara njugg och avfärda förslag. Det blir bättre och mer intensivt öga mot öga. 

Har det påverkat resultatet?

– Nej, det skulle jag inte säga. Vi har nått samma resultat i förhandlingarna men det har krävts mer av oss. 

Seko sjöfolk ställde om i mars 2020. Allt som inte rörde pandemin prioriterades bort. Successivt har man sedan dess återupptagit ordinarie verksamhet, men utbildningarna är inte igång än. Samtidigt är behovet stort ute i fartygen.

– Många förtroendevalda och skyddsombud har försvunnit och nya har valts. Vi har jättemånga nya skyddsombud som inte fått utbildning än, säger Kenny.

“Vi har jättemånga nya skyddsombud som inte fått utbildning än”

Han är frustrerad över att så mycket har fått stå på paus. Före pandemin fanns stora planer och ett kraftfullt verktyg i form av Seko sjöfolks verksamhetsplan.

– Det blev inget av 2020. Nu ska vi ta igen så mycket vi kan på kort tid parallellt med det ordinarie arbetet. Det blir en intensiv senhöst och ett intensivt 2022. Men en del av det som inte blev gjort kommer vi inte att fullfölja.

Kenny är stolt över hur snabb hans organisation var när krisen slog till. 

– Vi tog rodret och låg på från start. Flera rederier kontaktade oss inte bara för förhandlingar utan även för tips och råd. Jag vill påstå att vi varit en av de större spelarna under pandemin, säger han. 

Han anser att facket har varit lösningsorienterat och velat hjälpa rederierna. 

– När vi tecknat avtal har vi försökt maxa allt. Tyvärr fick ett antal medlemmar skjuta upp sin semester, men vi var tvungna att ta ett helhetsgrepp och maxa möjligheten till stöd inom de ramar som fanns. Hade vi inte gjort det, så tror jag det finns ett par rederier som inte skulle ha klarat sig, säger han.

“När vi tecknat avtal har vi försökt maxa allt”

Pandemin har lett till att Seko sjöfolk idag har ett upparbetat och bra samarbete med nästan alla rederier. Senaste året har man haft nästan daglig kontakt med vissa. 

– Bra samarbete ligger i allas intresse. Nu ringer arbetsgivarna oss för att prata innan saker blir stora, eftersom de vet att vi inte är elaka. Vi vill inte bråka. Många gånger kan vi lösa saker innan det går till formell förhandling, säger han. 

Förutom att hjälpa medlemmar på hemmaplan är facket engagerat internationellt. På möten har Kenny ibland blivit besviken på länders agerande i pandemin.

– Vissa flaggstater har suttit med armar-na i kors och inte lagt fem öre på att lösa problemet med besättningsbyten. De fortsätter hävda att pandemin är ”force majeure” trots att den pågått i ett år.

Han är glad att FN uppmanat länder att klassa sjömän som nyckelarbetare som bör prioriteras för vaccin. 

Vaccinpass är en aktuell fråga. För sjömän är detta inget nytt; Kenny minns hur vaccinpasset alltid låg i sjöfartsboken. 

– Det var ett gult papper där det stod vilka sprutor du fått och datum. Hade du inte de vaccin som krävdes så fick du inte gå iland. Jag hoppas att man nu kommer fram till något digitalt som gäller överallt. Sjömän måste kunna resa fritt utan risk att bli stoppade, säger han.

Tror du att sjöfarten kommer att återhämta sig efter pandemin?

– På fraktsidan absolut. Behovet att transportera gods kommer inte att minska. Tvärtom tror man att transporterna kommer fördubblas inom 20 år. Och då behövs det fartyg, säger han.

Passagerarsjöfarten är en annan femma.

– Jag hoppas att jag har fel. Men jag tror att det kommer dröja innan den återhämtat sig. Om den ens blir helt återställd.

Kenny drar paralleller till Scandinavian Star och Estonia, taxfreens försvinnande 1999 och finanskrisen 2008. 

– Jag räknar pandemin som den fjärde smällen för färjesjöfarten. Vid de tre tidigare har branschen påverkats negativt och inte kommit tillbaka till 100 procent. I början av 1990-talet hade vi 12 000 medlemmar varav 8 000 på färjor. Nu har vi hälften så många, säger han.

“Jag räknar pandemin som den fjärde smällen för sjöfarten”

Mot den bakgrunden tror Kenny på en något förändrad bransch efter pandemin.

– Jag hoppas och tror att vi på sikt kommer tillbaka till 75–80 procent av hur det var tidigare, säger han. 

Vad tar du med dig från pandemiåret? 

– Vi har lärt oss jättemycket. Det ger mig hopp att se hur vi beter oss i kris. Samarbetet funkar och vi är överens med arbetsgivarna om mycket – men inte om allt. När det gäller pandemin har vi målet gemensamt: klarar sig rederierna så har våra medlemmar jobb, säger Kenny.

Det senaste året har också påmint organisationen att aldrig luta sig tillbaka. Det var likadant med finanskrisen 2008.

– Fram till dess rullade allt på. Vi hade många svenskflaggade fartyg och det gick bra. Då är det lätt hänt att luta sig tillbaka och bli lite självgod, säger han.

Ingen tänkte sig en finanskris förrän den slog till. Och ingen tänkte sig en pandemi. 

– Om det fanns en risk att vi skulle sitta still och bli självgoda så är den definitivt borta nu. Det kommer vi inte att göra. Vi fortsätter vara på tårna. 

“Vi kommer inte luta oss tillbaka”

Framöver fortsätter arbetet för Seko sjöfolk att på olika sätt driva frågor som förbättrar för sjöfarten och sjömännen. 

– Vi jobbar för att sjöfarten ska prioriteras på den politiska dagordningen, vi fortsätter vårt Östersjösamarbete och vi driver frågan om att facket ska få utse skyddsombud även till sjöss. Bland annat.


Läs mer:

Långa törnar i Wallenius

Tufft år för HR

Sjöman blev bankman

“Ringer de så åker jag”

Hanna kör för ICA

Rederier om framtiden

Experten: Var tydliga