Thuleland ett föredöme för närsjöfarten

Samarbetet mellan Stora Enso och Svenska Orient Linien, SOL, är ett föredöme när det gäller sambefraktning av olika sorters gods visar en rapport från Handelshögskolan i Göteborg. Thuleland är ett av fartygen på papperstraden som forskarna sett närmare på. Foto Dick Gillberg
Annons

Thuleland medverkar i studie om hur ökat samarbete i fraktkedjan kan stärka närsjöfarten. I rapporten har forskare studerat lastsamarbetet mellan Stora Enso och Svenska Orient Linien, SOL.

Sträckan Göteborg-Zebrügge har en nyttjandegrad på 95 procent i båda riktningarna tack vare stor flexibilitet i verksamheten och att den slutliga lastplanen fastställs så sent som en halvtimme före fartygens avgång, skriver Johan Woxenius, Zeeshan Raza och Anastasia Christodoulou, samtliga verksamma på Handelshögskolan i Göteborg, i en sammanfattning av rapporten.

Stora Enso och Svenska Orient Linien, SOL, har, sedan några år tillbaka, ett väl utvecklat samarbete kring såväl fartygsoperationen som med att sälja ledigt fraktutrymme till externa kunder. Upplägget är ett föredöme och skapar vinster i flera led, menar forskarna.

Annons

Samarbete mellan varuägare, rederier och speditörer är miljösmart och ökar effektiviteten. Samarbetet minskar ledtider, sänker kostnader och – inte minst – de totala utsläppen av växthusgaser och andra emissioner. Dessutom genereras större intäkter för alla medverkande parter.

Dessutom genereras större intäkter för alla medverkande parter

”Stora befraktare, särskilt inom skogsindustrin, kan vinna på att ompröva sina logistik- och förvaltningsstrategier och dra nytta av att bygga sitt eget unika transportnät liknande Stora Ensos modell”, skriver författarna.

Ett av de största hindren för att utveckla roro-sjöfarten är höga avgifter, konstaterar författarna. Hamn- och hanteringsavgifter står för nästan 60 procent av Stora Ensos totala transportkostnader. Lägre avgifter skulle leda till att intermodala transporter, där gods transporteras med flera trafikslag, blir mer konkurrenskraftiga i förhållande till transporter på enbart väg.

“miljömässig hållbarhet är inte bara beroende av teknologisk förändring utan också av beteendeförändringar”

”För att uppmuntra användningen av intermodala transporter behöver alla intressenter i transportkedjan frångå slentrianmässigt beteende, detta eftersom miljömässig hållbarhet inte bara är beroende av teknologisk förändring utan också av beteendeförändringar”, skriver rapportförfattarna.

Studien presenterades i mitten av september vid International Association of Maritime Economists (IAME) Conference i Mombasa, Kenya.

Läs även Sjömannens reportage om vardagen ombord: Stadig lunk på papperstraden