Vanligt med brister i basic safety

I Kustbevakningens uppdrag ingår att genomföra bemanningskontroller i bland annat skärgårdstrafiken. Sara är en av två befälhavare på KBV 311. Foto: Linda Sundgren

På Kustbevakningsfartyg 311 genomförs cirka 100 bemanningskontroller i skärgårdstrafiken varje år. Brister inom basic safety är relativt vanliga och ibland uppdagas otillräckliga behörigheter och utgångna certifikat. Det berättar Ulrik Nielsen som tjänstgör vid Kustbevakningsstationen på Djurö.

Befälhavare Ulrik Nielsen och hans besättning har nyss kommit tillbaka efter en fyra dygn lång patrull i Stockholms skärgård. Nu ska fartyget städas ur och bunkras innan den avlösande besättningen anländer under eftermiddagen. 

Kustbevakningens uppdrag är att kombinera sjöövervakning och miljöräddning till sjöss, men därutöver utför man en rad uppgifter åt andra myndigheter. En av dem är att genomföra bemanningskontroller på fartyg upp till 1500 brutto
i nationell fart åt Transportstyrelsen. 

– Vi är mångsysslare inom den marina miljön, säger Ulrik Nielsen. Med det här fartyget genomför vi ungefär 100 bemanningskontroller om året även om det bara är en liten del av allt vi gör. 

Annons

Målbilden är att varje fartyg och båt ska besökas en gång per år, men det är inte möjligt att genomföra, säger Ulrik Nielsen. I alla fall inte i Stockholmsområdet där han uppskattar att det finns flera tusen båtar och fartyg som faller inom tillsynskravet – allt från små taxibåtar till stora passagerarfärjor. 

– Vi försöker arbeta med riskbedömningar och båtar som fått anmärkningar tidigare är prioriterade. Om vi noterat en brist gör vi en ny kontroll inom ett år. 

Befälhavare Ulrik Nielsen konstaterar att tillsynen av fartyg är en komplex uppgift. Foto: Linda Sundgren

Ulrik Nielsen har jobbat i Kustbevakningen sedan 1992 och han konstaterar att problemen inom skärgårdstrafiken varierat genom åren. Numera är brister kopplade till basic safety ett återkommande bekymmer där det blivit relativt vanligt att fartyg inte lever upp till Transportstyrelsens krav på utbildning och intyg.  

– Bara de senaste veckorna har vi haft två till tre fall där vi hittat brister i basic safety. Ofta har man genomfört utbildningen men inte brytt sig om att plocka ut certifikatet. Då är fartyget betryggande bemannat, men inte behörigt bemannat och det ser Transportstyrelsen ganska allvarligt på. Det händer också att vi kommer ombord på båtar där alla inte har basic safety, säger Ulrik Nielsen. 

Problemen med säkerhetsutbildningen tror han till hänger samman med okunskap hos redarna. 

– Framför allt är det här ett problem på mindre lastbåtar och små passagerarbåtar, säger han. Men under den patrull vi var ute på nu kontrollerade vi ett större passagerafartyg och även där blev det en diskussion om basic safety. 

I bemanningskontrollerna ingår även att säkerställa att besluten om säkerhetsbesättning och säkerhets-organisation följs. Ulrik Nielsen säger att det nästan alltid är rätt antal personer i besättningen, men att behörigheterna inte alltid stämmer överens med bemanningsbesluten.  

“Ibland har man en lättmatros istället för en matros”

– Ibland har man en lättmatros istället för en matros och då är fartyget inte korrekt bemannat. Men jag vågar nog påstå att det är mycket ovanligt att man inte är tillräckligt många i besättningen. Antalet stämmer nästan alltid. 

Däremot möter Ulrik Nielsen och hans kustbevakarkollegor en del missnöje ombord på fartygen i samband med kontrollerna. Många anser att bemanningsbesluten är för låga för att kunna klara av en uppkommen nödsituation. 

– Bemanningen är en snackis ute på båtarna och visst kan man tycka att det är lite folk ibland. Enligt de flesta bemanningsbesluten räcker det med två man ombord och då sätter inte redaren ombord fler än så. Men det ingår inte i vårt uppdrag att göra någon värdering av hur många vi tycker att de borde vara. Vi ska enbart kontrollera att fartygen är rätt bemannade utifrån de beslut som Transportstyrelsen fastställt. 

“Bemanningen är en snackis ute på båtarna”

Tillsynen av skärgårdstonnaget omfattar en stor mängd fartyg och båtar med olika kontrollpunkter beroende på storlek och verksamhet. Ulrik Nielsen tar av sig solglasögonen och öppnar en svart lädermapp. Den innehåller en lathund för Kustbevakningens tillsyn av skärgårdstrafiken och han räknar upp till 24 olika kategorier av båtar och fartyg.

– Tillsynen av yrkessjöfarten är väldigt komplex och det är det enda av våra uppdrag som vi behöver den här formen av stöd för, säger han och lägger en hand på lädermappen. Det är väldigt mycket att hålla reda på samtidigt som det inte är vår huvudsyssla. 

Utöver bemanning och utbildningar ska kustbevakarna även kontrollera att vilotidsreglerna följs. Oftast, säger Ulrik Nielsen, nöjer de sig med att titta i vilotidsjournalen och säkerställa att den är korrekt ifylld.   

– Vi kan också göra ett registerutdrag i trafikdatabasen, förutsatt att de haft AIS:en påslagen. Om de kört 24/7 senaste dygnet kan vi kontrollera om de genomfört något besättningsbyte under den tiden. Men jag upplever inte att vilotiden är något stort problem i skärgårdstrafiken.  

Vissa tider på året vet kustbevakarna att risken för brister ökar.

– Under julborden brukar rederierna ta in all personal de kan hitta och då kan det bli problem med behörigheter och intyg ibland. Vid något tillfälle har vi stått på kajen i Stavsnäs dagen före midsommarafton och räknat passagerare. Det är lätt att man tar ombord för många då, säger Ulrik Nielsen.

När kustbevakarna upptäcker brister har de tre åtgärder att välja mellan: 

1. Släppa fartyget utan anmärkning. Det kan ske om förseelsen är mindre allvarlig och rederiet visar att de kan åtgärda bristen relativt omgående. 

2. Brottseftergift med löfte om åtgärd samt återkontroll inom en viss tid. 

3. Brottsanmälan. Sedan 1 april förra året kan Kustbevakningen själva utreda flera typer av brott med egna förundersökningsledare. Men innan en brottsanmälan görs rådfrågas oftast Transportstyrelsen. 

– Transportstyrelsen är experten på det här området, vi utför bara tillsynen åt dem. Vi gör sällan en anmälan om vi inte vet att de backar upp oss och det är bara Transportstyrelsen som har rätt att fatta beslut om att stoppa ett fartyg. 

“Det är bara Transportstyrelsen som har rätt att fatta beslut om att stoppa ett fartyg”

Men beskeden från ansvarig myndighet är inte alltid så tydliga, säger Ulrik Nielsen. 

– Det har hänt att vi fått besked om att en båt ska stoppas och tio minuter senare kommer ett nytt beslut om att stoppet är hävt. Men jag förstår att de, precis som vi, bara är människor och att det ibland handlar om personliga tolkningar. Överlag fungerar samarbetet med Transportstyrelsen väldigt bra. 

Kustbevakningens tillsyn sker genom oanmälda besök. Men de strävar alltid efter att störa verksamheten ombord så lite som möjligt, säger Ulrik Nielsen och berättar att de haft möten med organisationen Skärgårdsredarna för att skapa förståelse för varandras villkor och förutsättningar. 

– Är vi väl förberedda och har gjort registerutdrag innan vi går ombord behöver en kontroll inte ta mer än tio minuter en kvart. Men en halvtimme är inte ovanligt och har man problem kan det ta upp till en halv dag. Hur vi blir bemötta ombord är väldigt olika. En del behandlar oss som något katten släpat in medan det på andra båtar är betydligt bättre stämning.

Läs också: Facket varnar för låg bemanning

KBV 311 har sin hemmahamn på Djurö i Stockholms mellersta skärgård. Foto: Linda Sundgren

Fakta: Kustbevakningen

Kustbevakningen har 21 stationer längs Sveriges kust, i Mälaren och i Vänern. I Stockholm finns det tre stationer, Vaxholm, Södertälje och Djurö. Kustbevakningen ansvarar för att kombinera sjöövervakning och miljöräddning till sjöss samtidigt som man stödjer andra myndigheter med sådant som sjöräddning, sjösäkerhet och brottsbekämpning. Kustbevakningens fartygsflotta omfattar femton övervakningsfartyg, tio kombinationsfartyg, fem miljöskyddsfartyg och en pråm. Därutöver har man en stor mängd mindre båtar, vattenskotrar, svävare etc.