
Deltagarrekord, massiv totalförsvarsövning och ministern på plats. Årets upplaga av Donsö Shipping Meet hade en extra dimension av allvar orsakat av omvärldsläget och den nyvunna insikten hos politiken om sjöfartens centrala roll i händelse av kris eller krig.
Över 3 000 deltagare strömmade till den lilla ön Donsö i Göteborgs skärgård de första dagarna i september. Donsö Shipping Meet har blivit en institution, en händelse som ingen i sjöfartsbranschen vill missa. Det nätverkas, diskuteras, hålls föredrag och seminarier, företag och organisationer ställer ut sina produkter och informerar om sina tjänster.
I år, liksom förra gången det begav sig 2023, var infrastrukturminister Andreas Carlson en av dem som invigningstalade.
– Vi i regeringen är väl medvetna om behovet av att stärka den svenska sjöfartsnäringen, sa han, och fortsatte med att berömma branschen för dess engagemang och samarbete.
Han vände sig till alla delar av branschen när han delade ut små smulor av uppmärksamhet åt olika håll; han ser behovet av en stärkt konkurrenskraft för den svenska sjöfartsindustrin, han ser vikten av att utöka antalet svenskflaggade fartyg, och han ser också behovet av att få fler människor som jobbar till sjöss.
Flera infriade löften
Det har hänt en del sedan Andreas Carlson stod på samma scen för två år sedan. Sedan dess har stämpelskatten avskaffats, ett bareboatregister införs nästa år och ett förslag på ändrad tonnageskatt är ute på remiss. Allt önskemål som branschen ropat efter länge och som tagits emot positivt och fått effekt; Stena Bulk flaggar in flera fartyg, och under mässan kom beskedet att även Wallenius flaggar in två fartyg.
Han sa sig också ha förståelse för behovet att justera det svenska regelverket så att det mer liknar våra grannländers, för att stärka konkurrenskraften för svensk sjöfart.
– Jag är stolt över de framsteg vi gjort hittills, och mer kommer, lovade han innan han tillsammans med Sally Johnsson, hållbarhetschef på Donsötank, ringde i skeppsklockan för att symboliskt inviga mässan.

Dag ett av DSM präglades starkt av den totalförsvarsövning som pågick i realtid ute till sjöss samt i en ”sambandscentral” på ön där den civila sjöfartsnäringen, rederier, organisationer, myndigheter och militär samövade olika scenarier i händelse av att Sverige befinner sig i krig.
Hur behålla sjöfolk i yrket?
Under mötesdagarna hölls också ett stort antal seminarier på olika teman.
Vid HR-mötet diskuterades bland annat vad man kan göra för att behålla sjöfolk i yrket. Henriette Wallén Warner, forskare vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, presenterade en studie som ska ge en nulägesbild av kompetensbehovet inom svensk sjöfart, och också identifiera vilka faktorer som skulle kunna underlätta – eller försvåra – ett långsiktigt arbetsliv till sjöss.
Man har tittat på tidigare forskning som visar vilka de rådande trenderna inom sjöfarten är; som till exempel att man måste förhålla sig till utökad automatisering av arbetsmoment, att fler män och kvinnor förväntar sig att kunna ta hyfsat lång föräldraledighet med mera. En fråga som lyftes både här och under flera andra programpunkter under DSM var problemet med att behörigheter försvinner om du jobbar i land ett antal år, och den betydande kostnad för individen det innebär att få tillbaka dessa.
En enkät har gjorts bland sjöfartsstudenter vid två universitet samt sex gymnasieskolor i Sverige där man ställt frågor kring vad studenterna förväntar sig av ett yrkesliv till sjöss, både i positiva och negativa termer. En mängd frågor ställdes och viktades mot varandra.
– Ungefär hälften av de svarande uppgav att de kunde tänka sig att stanna hela sitt arbetsliv till sjöss, det var ju en väldigt positiv inställning, sa hon.
På samma fråga svarade ungefär femton procent att de kunde tänka sig att stanna till sjöss fram till de bildade familj.

Många ”mjuka” värden var viktiga i studenternas förväntningar, som att vara stolt över sitt yrke, personlig utveckling, ha intressanta arbetsuppgifter och möjlighet att byta jobb inom branschen.
– En negativ förväntan var att många förväntade sig att ha svårt att behålla kontakten med familj och vänner medan de är ute och jobbar, sa Henriette Wallén Warner.
En slutsats av studien var att om vi vill behålla folk i längden i ett yrkesliv inom sjöfarten bör vi ge fler möjligheter att byta jobb inom branschen, samt se till att underlätta för att hålla kontakten med nära och kära under tiden man jobbar ombord.
Nästa fas i studien är att intervjua sjöfolk som arbetar till sjöss nu, de som tidigare arbetat till sjöss, samt de som återvänt till ett yrkesliv till sjöss efter en period i land.
Det övergripande målet med studien är högt ställt – att säkra kompetensförsörjningen inom den svenska sjöfartsbranschen.
Hållbarhet genomsyrade det mesta
Andra teman under DSM var till exempel det kommersiella mötet där samtalet kretsade kring utmaningarna med att vara konkurrenskraftiga på en global marknad och samtidigt möta de krav på klimatanpassning och hållbarhet som kommer från både nationell nivå och EU-nivå, och från de framtida generationer som man hoppas kunna locka till branschen.
För första gången var ett tema forskning och innovation, och även där låg ett stort fokus på hållbarhet och grön energi, såväl till havs som i hamnarna. Även fiskerinäringen hade sitt eget tema, där man gav en lägesbild av det svenska fisket.


För Seko sjöfolk är det viktigt att ha representanter på plats.
– DSM är där hela sjöfartsbranschen samlas. Seko sjöfolk är en stor del av den svenska sjöfartsbranschen, därför är det viktigt att vi är där. Under DSM genomför vi en mängd informella samtal med olika parter inom branschen som i det långa loppet våra medlemmar kommer att dra nytta av, säger Mikael Lindmark, kassör i Seko sjöfolk.
Vad tar du med dig från årets mässa/möte?
– En påtaglig positivism kring den svenska sjöfarten, men också ett allvar kring det geopolitiska läget.